kärlek

usch vad man blir att fundera ibland... snart är det 2 år sedan min älskade morfar dog... va tiden går fort, fast ändå inte... tycker inte det är länge sen vi satt där på sjukhuset och vakade...men snart är det 2 år sedan... saknaden kommer aldrig försvinna...vad jag saknar han min älskade morfar... kommer alltid finnas i mitt hjärta, älskad och saknad...
Saknar han så det går ont...världens bästa morfar!!!

blir att tänka på framtiden, hur den ser vad som kommer att hända...vet att man inte ska tänka så mycket, det som händer det händer... men man gör det ändå!!!

Har så många runt omkring mig som jag älskar... utan er vore jag ingenting.tack för att ni finns!!!

vart en sentimentalt inlägg det här, men måste få bli såna med ibland...är ju trots allt min blogg som jag skriver vad jag vill i!!!

Ta hand om varandra!!!